Pappa kom nyss med ett svagt leénde på läpparna och gav mig ett brev. Jag förstod ganska fort vad det var för brev. Jag som väntat så länge på det här beskedet. Tro mig om att jag är glad. Tro mig när jag säger att jag faktiskt börjar tänka tillbaka på den dagen då det hände. Shit. Är överlycklig att ingenting mer hände en det som faktiskt hände. Att jag klarade av skolan och inte hoppade av. Vilken jävla power. Nu blir det firande, min pengar wiho. Nu skall det bli att tänka på vad jag ska göra med dom! Puss blogg, och tack till alla nära som funnits där. Samt min familj.